Jonas:

De senaste dagarna har jag och människor jag mött uttryckt ett behov av att släppa taget om delar av sig själv, relationer och ej längre hjälpsamma livsmönster.

Medvetenheten finns och längtan efter att det ska ske är tydlig och ändå möter vi ett inre motstånd.

Plötsligt är det någon del av oss som håller hårdare i det gamla än tidigare och vi börjar argumentera med oss själva för att behålla det som det är.  Vi bär en rädsla för förändring.

Vi vet vad vi har, vem vi är, hur den personen eller den delen av oss själva har haft ett värde för oss fram till nu. Den håller en energi som har tjänat oss väl under de förutsättningar som varit och som nu har gjort sitt.

Här uppenbarar sig en inre smärta då en del vill släppa, gå vidare, är redo för något nytt, vågar tro och hoppas. Medan den andra delen håller fast, argumenterar emot, lever i rädsla.

Många jag möter lever i denna kamp och agerar vi inte så tröttar rädslan ut hoppet, vi ger upp livet och väljer överlevnad.

Vi är i ”någonting”, vet vad vi har. Släpper vi taget så förflyttar vi oss in i det okända ”ingentinget”, det oförutsägbara.

Många sätter ett likhetstecken mellan oförutsägbart och negativt. Tänk om! Oförutsägbart är precis det, något nytt, något du inte idag känner. Där i detta ”ingenting” ger du dig själv en möjlighet att låta det nya växa fram, komma till dig så att du kan kliva in i ett nytt ”någonting” utan dina gamla energier. Nya sidor av dig väcks och Du ger livet en chans. Du väljer det levande livet framför gammal illusorisk trygghet.

Att göra denna inre resa är det finaste jag givit mig själv under min livstid. Det tog mig till en plats och ett liv jag inte visste fanns. Och jag vet att det numera är en kontinuerlig process.

Att få stötta människor på deras resa och sedan se hur ljuset tänds i deras ögon. Hur de börjar älska sig själva, känna stolthet, låta glömda eller icke medvetna drömmar blir verkliga och hur de verkligen ser fram emot varje ny dag.

Det är en belöning långt bortom monetära medel.

Mod är verkligen att fortsätta utvecklas trots att rädslan kämpar emot.