Annika:

”Jag älskar dig”. De orden kan vara laddade med så mycket kärlek och i bästa fall har vi förmåga att ta in ordens kraft och låta dem vibrera djupt i våra hjärtan. Men hur ofta sker det? Vanligtvis hör man hur orden ”I-love-you” returneras lika snabbt som de först uttalades. Ordens kraft studsar mest mellan parens mentala barriärer, utan att de gör något större avtryck hos någon. Det är nästan som en byteshandel där givandet och tagandet ska vara lika stort och helst i jämvikt hela tiden. Tänker att om någon ger mer än den andra är det är vanligt att det uppstår en sorts ”kärleksskuld” som borde betalas av någon. Detta är naturligtvis inte uttalat, men den finns där och kan göra att kärleken kan kännas krävande och prestationsfylld.

När jag först träffade Jonas tyckte jag att han gav mig på tok för mycket kärlek. (Hur man nu kan göra det!) Han överöste mig med kärleksbetygelser hela tiden. Jag upplevde att jag inte fick en chans att ge tillbaka till honom, vilket ibland var riktigt jobbigt. Jag var ju alltid typ ”i kärleksskuld”.

Faktum är att det har tagit mig tid att förhålla mig till denna ”ojämnhet”. Jag tror att det beror på att vi i vårt samhälle är så präglade av den givande delen av kärleken. Den ger oss kontroll och kräver inte att jag öppnar mitt hjärta. När båda är inriktade på att ge, kan det bli så att ingen egentligen tar emot. För mig har det tagit tid att öppna mitt hjärta så att jag verkligen kan ta emot Jonas kärlek på djupet. Numera inser jag vilken enorm kärlekshandling det är att tyst ”bara” ta emot kärlek, verkligen ta in den så att den känns i varje cell. Det sker oftast i stillhet, i full närvaro och tillit. När jag känner kärleken i hans ”Jag älskar dig” kan jag bli både skör, mjuk och än mer öppen. Om jag låter det ske händer det att vi möts i det där magiskt ordlösa, gränslösa… För mig började detta ske så mycket oftare när jag stannade upp, kände in och framför allt slutade returnera alla ”jag älskar dig”, utan bara lät dem ta plats i mig. Så enkelt och samtidigt så vansinnigt magiskt…